BKV Norrtälje bet i konstgräset i helgens match mot gästande Täby och förlorade med 0-1, så man kan säga att det har varit blandade resultat så här långt. Tre matcher och en av varje liksom, 1-1-1.
Alla matcher omgång 3:
Lidingö - Åkersberga 1-3
Bollstanäs - Uppsala 5-0
Norrtälje - Täby 0-1
"Norrtälje-referat: Om den förra matchen kan betecknas som en "kämpaseger", vad ska man då kalla fredagskvällens hemmamatch mot IK Frej Täby? Kämpaförlust? En sur förlust blev det i alla fall, där jag tycker att vi förtjänade mer.
Vi startade med exakt samma lag som startade mot IFK Uppsala. Första halvlek var spelmässigt jämn och de bägge lagen turades om att anfalla, men inget av lagen skapade några heta målchanser. Därför kändes det lite orättvist att IK Frej tog ledningen på en frispark (hands?) precis utanför straffområdet i slutminuterna av första halvlek. Frisparken tryckes in av Frejs bäste spelare, nr. 10 Oliver Ågren. Matchen präglades för övrigt inte av något finlir, utan det var ganska hårt spel ute på planen.
Andra halvlek såg ut som den första till en början, men ungefär halvvägs in i halvleken tog vi tag i spelet och började trycka på för kvittering. Vi hade många anfall, men när vi fick in bollen i motståndarens straffområde var det i princip alltid en Frej-spelare som var först på bollen och nickade/rensade bort den. Vi vann inte särskilt många andrabollar heller, vi var helt enkelt inte riktigt "där". Jag tycker ändå att vi gör en ganska bra match, men vi har inte marginalerna på vår sida idag, som Zacke uttryckte det i NT.
Tyvärr fick vi ett par skador under matchen. Emil K tvingades utgå efter ungefär en timmes spel. Jag såg inte vad som hände, men han hade fotleden hårt lindad och åkte också till sjukhuset efter matchen. Josh hade ett "hopslag" framför Frej-målet i sista minuten och blev liggande. Han fick hjälp upp till omklädningsrummet men tog sig för egen maskin därifrån. Vi kan bara hoppas att ingen av dessa skador är särskilt allvarlig och att både Eken och Josh är tillbaka så fort som möjligt. Och som ni ser på bilden så hade det ordnats ett gigantiskt (hmmm, nåja...) tifo för Emil Freij. (Eller hur det nu var...)
Märsta - Roslagsbro 1-1
Roslagsbro-referat: En matchreflektion utifrån men med Roslagsbro ögon och åsikterna är skribentens egna. Tittar vi lite på statistikunderlaget i matchen ser vi att vi har ett tydligt övertag i bollinnehav under första halvlek. Även andra halvlek har vi övertag i bollinnehav men inte lika tydligt. Bollinnehavet är också något lägre ned i planen i andra halvlek gentemot första halvlek.
Under första halvlek har vi ungefär dubbelt så många försök i offensiva lägen som motståndarna men vi har samma utdelning i farliga situationer som motståndaren. I andra halvlek skapar motståndarna nästan dubbelt så många offensiva situationer än vad vi gör, men de skapar ändå endast en farlig situation mer än vi gör. Bortser vi från målen skapar motståndarna de två farligaste lägena som inte blir mål. Grundspelmässigt gör vi en riktigt bra första halvlek med kontrollerat bollinnehav, vi hittar fram centralt framför motståndarnas backlinje men framförallt har vi ett fint kantspel med bra intentioner. Riktigt kul att se. Slutprodukten är inte lika tydlig och det har speglat sig i statitiken beskriven ovan också. Vi har kommit en bra bit framåt i grundspelet och ser vi till att kunna utnyttja tydliga och definierade idéer i sista tredjedel kommer det bli en riktigt spännande och underhållande fotboll framåt sommaren.
I andra halvlek behöver vi göra en förändring i backuppsättningen och samspelet hann inte sätta sig förrän motståndaren lyckades utnyttja en målchans i första anfallet. Det är sånt som händer och man får vara medveten om att man har en motståndare att förhålla sig till också. Precis som förra veckan blir det en mental väckarklocka och vi blir väldigt påslagna. Det resulterar i kvittering efter bara några minuter. Motståndarna väljer att flytta upp en mittfältare högre i andra halvlek och stänger ner den ytan mer, vi spelar fler bollar upp i den offensiva ytan men kvalitén är inte lika bra som i första halvlek. Vi har en offensiv yta som är väligt mycket ledig i andra halvlek och även stora ytor på ena kanten, men vi lyckas inte riktigt nyttja det. Det blir fler bollar motståndarnas centrala försvarare kan ta hand om under andra halvlek och vårt understöd i uppspelen till forwards räcker inte till för att hålla bollen kvar. Hittar vi bara små justeringar här kommer det se riktigt bra ut även om vi behöver spela rakare bollar upp centralt.
Många situationer under matchen hade en betydligt högre toleransnivå än under förra matchen. Är detta nivån som vi skall anpassa oss till eller var det en tillfällighet, hoppas inte vi behöver anpassa oss. Ett byte och en befarad hjärnskakning på grund av burdusa situationer som utfall av nivån.
Första halvlek har vi några bra chanser men lyckas inte riktigt utnyttja dem och de gånger Mästa kommer fram i farliga lägen gör både försvar och målvakt ett gediget arbete. Direkt i andra halvlek rinner Mästa igenom på en omställning och gör 1-0. Vi trycker omedelbart på och skapar situationer runt Märstas straffområde. Ett långskott från Oliver resulterar i den femtionde matchminuten och slutresultatet 1-1 fastställs. Märsta har under andra halvlek ett par bra lägen, som uppkommer av missförstånd mellan backar och målvakt där man fick hjärtat i halsgropen. Vi reder ut det och matchen slutar 1-1. Ibland får man bara packa ned ett kryss på bortaplan och åka hemåt, även om känslan är att man kunna gjort det bättre och haft ett annat utfall. Vi är obesegrade i Division 3 Norra Svealand och det tar vi med oss.
Gusk - Sunnersta 4-1
Gusk-referat: Så kom då vår andra seger för säsongen där det flyt som behövs för att vinna fotbollsmatcher var på vår sida denna gång. Sunnersta spelade med den isande vinden i ryggen och förde spelet under den första halvleken med flera hörnor som var farliga. Dock blev det vi som tog ledningen på en hörna som Kango slog från vänster och där Dillan mötte med en skarp nick i bortre. 1-0 stod sig halvleken ut. I den 54:e minuten fick Joel bollen på ett tillbakapass från Haris strax utanför straffområdet och sköt direkt in den i högra krysset, 2-0. 30 min senare fick Wille G en tillbakapass och en mötande sunnerstaspelare rusande mot sig. Willes rensning tog på motståndaren ben och rullade in i vårt mål, 2-1. I den 85:e minuten fick vi åter en hörna från vänster. Troy slog en lång hörna och Dillan mötte med ett snyggt upphopp och nickade in bollen i bottre, 3-1. Ett par minuter senare satte Haris spiken i kistan 4-1 på en inlägg från höger av Adar.
Spånga - Procyon 4-1
Spånga-referat: Spångas herrar hade inga problem med att besegra Procyon på Spånga IP i seriens tredje omgång, laget är nu serieledare. Siffrorna skrevs till 4-1 med två mål av Markus Blomquist, samt ett vardera av Robin Palacios och unge Maximus Gregory. Förutsättningarna var inte de bästa på söndagseftermiddagen: nollgradigt, lätt snöfall och en frisk vind från väster. Så vi kanske får ursäkta att hemmapubliken endast mönstrade de mest fanatiska skarorna. Spånga valde sida vid slantsinglingen och tog förstås medvind i första, med förhoppningen om att vinden skulle vända i halvtid, vilket dock självklart inte hände. Den fåtaliga publiken fick se de vanliga, inledande tio minuterna då lagen kände på varandra, kände på planen och kände på meteorologin. Inledningen avslutades med att Ali Daher i Procyon slog en straff i mål efter att Spånga spelat handboll i straffområdet. Rätt dömt av utmärkte August Köpberg, en närvarande domare med pondus! Ali fick senare pris som bäste spelare i Procyon, inte så mycket för straffen som för sitt slit på topp. Men efter den inledningen vände matchen helt till Spångas favör. Under resten av första halvlek, men framförallt i andra kom hemmalaget att helt dominera matchen, kanske inte så mycket för att Procyon var dåliga, utan mer för att Spånga var bra. Laget spelade helt enligt skolboken; med högt tempo, stor rörlighet med och utan boll, ofta med en-touch i passningsspelet, framspelningar på kanterna och många avslut på mål. By the book!
Procyon hade svårt att ta sig över på Spångas planhalva, visserligen i motvinden. Istället var det Spångas offensiva mittfält med Viktor Strand, Robin Palacios och Markus Blomquist som rörde om i Procyons försvar, dessutom med irrationelle Bryan Chantera på topp. Bakom dem Albin Falsen och Zalif Sener. Albin fick efter matchen pris som bäste man i Spånga för sitt mogna mittfältsspel. Moget spel trots att han bara nyss fyllt 19 år! Dessutom med två assist i denna match. Ytterligare ett orosmoment för Procyon var Spångas högerback Abdi Hassan som gjorde flera räder med överlappningar i sin korridor, det är alltid svårt att möta ytterligare en anfallare. Det dröjde bara till matchens 21 minut innan Spångas press gav utdelning, Bryan la ner en passning till Robin som från närdistans behärskat slog bollen i mål till kvitterat 1-1. Fortsatt Spångapress, ofta med inlägg från Markus på högerkanten, dock utan rassel i målnätet. Det var istället Markus själv som gjorde matchens snyggaste mål när han fick bollen från 30 meter och uppfattade att Procyons målvakt Hazem Qaoud var långt ute. Markus chippade bollen högt över Hazem in i mål via den högra stolpen, högra sett ur "Mackans" synvinkel. Så snyggt! Detta skedde på övertid i första halvlek.
- Tålamod i spelet gav oss en övertygande seger, inleder Serkan Görgülü matchanalysen. Tyvärr, som i tidigare matcher, sover Spånga första tio och orsakar en straff som leder till ledning för Procyon. Men efter det var det mer eller mindre bara ett lag på plan. Vi spelade fartfylld och med kreativt, offensivt spel som ledde till många chanser och kontroll på matchen. Spånga vände matchen till sin fördel efter två otroligt fina mål av Palle och Mackan.
Hemmalagets dominans fortsatte efter pausen. Dessutom fick Spånga en straff när Bryan drogs ner 20 minuter in i andra, Bryan är extremt oöm och alltid svår att stoppa, ännu en rätt dömd straff av domare August. Mackan slog den i mål till höger om Hazem till 3-1. Kvarten in i andra halvlek började Serkan byta in spelare från bänken. Det finns ju en klyscha som säger att en serie i det långa loppet avgörs av spelare 11-18, dvs de som startat på bänken. I så fall har Spånga goda chanser framöver, spelare som byttes in förstärkte verkligen ett lag där spelare sprungit sig trötta. Gustav Löfving Svensson, Mohammed Siraj, Kamal Qurbanov och Maximus Gregory ökade ytterligare tempot. Och ändå fanns det flera toppspelare kvar på bänken! Vi kan inte undvika ett citat på plan från Spångas lagkapten Kamran Nosrati kvarten kvar av matchen: "fan, vad bra vi är Blått". Och det uttalandet kan ganska bra även sammanfatta upplevelsen från sidan av planen. Dessutom fastställde Maxi Gregory, bara 18 år gammal, slutresultatet till 4-1 när han drev bollen hela vägen in i mål, tio minuter innan August blåste av matchen. Maxis första seriemål! - I andra är spelbilden lik den första, då vi har mycket boll och trycker ner Procyon, avslutar Serkan. Vår krigare Bryan fixar en straff som Mackan säkert gör mål på och vår unge och talangfulle Maxi fick avsluta målskyttet i slutet av matchen. Nu gäller det att fortsätta bygga vidare och fokusera på nästa match!
Tack för att du besöker och läser bkvblogg.blogspot.com och välkommen åter
Mail: bkvblogg@live.se
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar